Spolmask hos valpar och kattungar

Alla valpar och kattungar smittas tidigt med spolmask. Kraftig maskbörda ger avmagring, hosta, dålig tillväxt, ful päls, stor buk, diarré, framfallna blinkhinnor, blodbrist och nedsatt försvar mot andra smittor.

Avmaskning görs vid 10 dagars ålder och sedan efter behov till tre månaders ålder.

• Axilur flytande 50 ml: 0.5 ml/kg 3 dagar i rad, upprepas var 4:e vecka.
• Banminth pasta: Högre dos till katt än hund, därför olika förpackningar med olika styrka. Behandla en dag, upprepa varannan vecka.

Bakgrund

Vuxna spolmaskar, hanar och honor, lever i värddjurets tarm, de parar sig och lägger massvis med ägg som kommer ut med avföringen och smittar. Dålig renhållning hos uppfödare bidrar till högt smittryck. Nedsvalda ägg kläcks till larver i tarmen, dessa följer blodkärlen till levern och med blodet vidare till hjärtat och lungans blodkärl. Där kryper de igenom kärlväggen och in i lungblåsorna, larverna klättrar uppåt i luftrörens slem, hostas upp och sväljs ned för att i tarmen bli vuxna maskar som lägger nya ägg.

En del larver undviker lungblåsorna, de följer i stället med blodet ut i hela kroppen, genomborrar blodkärlen och lägger sig som vilande larver i bindväven. Dessa vilande larver försvinner inte med vanlig avmaskning. De väcks ur sin dvala när tiken blir dräktig och vandrar till livmodern, genomborrar moderkakan och smittar valparna före födseln. Kattens spolmasklarver gör likadant, men smittar i stället via juvret och mjölken som ungarna diar.

För vuxna, friska hundar och innekatter rekommenderas inte rutinmässig avmaskning.